Stängt

Bloggen har stängt pga. semester, välkomna tillbaka om ett par-tre veckor :-)

Det här sinlägget skulle heta BUS, men rubrik-fältet vill inte bli skrivet i.

E: Mamma, tänker du vara arg på mig idag?
J: Nej, har jag nån anledning att vara det?
E: Nej. Men jag tänker hitta på en anlednig!
J: Jaså, vad tänker du hitta på då?
E: En BUSIG anlednig! Men det är en hemlighet.

Ja, så kan man ju också säga :) Ester har ägnat de senaste dagarna åt att njuta till fullo av sol och frisk luft, varit ute och lekt 6-8 timmar om dan. Full fart mellan gungor, fotboll och sandlåda. Och stupar i säng på kvällarna, trött som en liten gris. Hoppas verkligen att sommaren har kommit för att stanna!

Sol, soppa, sova

I bilen idag:

E: Mamma, det är soligt på min sida!
J: Ja, det är soligt på min sida också!
Eftertänksam tystnad
E: Men mamma! Vi sitter ju på samma sida!
(Just ja, tänkte inte på det...) Ester fortsätter samtalet med att konstatera att bebisen inte kan se att det är soligt.
E: Den kan bara se sin soppa!
(Och med soppa syftar hon på maten i navelsträngen).

Logiken är underbar hos vår fantastiska treåring :)

Det har varit en busig dag full av kompisar och bio. Ester fick ett pris för att hon var duktig o låg kvar i sängen när hon skulle sova - Tigers film, tillsammans med mamma. Vi var ensamma i biosalongen och mamma somnade visst en stund... Men Ester var nöjd, även om hon sa att det var ett "konstigt pris". Vi prövar lite klassisk betingning för att få henne att ligga kvar i sängen på kvällarna; ligga kvar utan att komma upp = 1 stjärna. Sova hela natten i egen säng = 1 stjärna. Full rad i "stjärnschemat" = pris (som kan vara allt från en glass till att göra nåt extra roligt eller få ett hemligt paket). Återstår att se hur det fortlöper framöver. So far so good, knock on wood...

Antal

När pappa sorterar hockeybilder är det inte lätt att vara en Strut vars liv går ut på att hitta par och lika överallt. För helt plötsligt ska man INTE ha två likadana! Det ställer till det i hjärnan.

Och när Struten räknar djur i zoo-boken och mamma säger "Du glömde en" så blir det lite mycket i samma stackars hjärna: "Men mamma, jag räknade ju en där!" kontrade Ester och pekade på det första djuret hon räknade. För det var ju där hon sa "En"... "Okej då, du glömde räkna nio" fick jag säga istället och då började hon om från början och fick det rätt...

Ny lek

Idag är det dåligt väder i Uppsala och hela familjen är hemma.
Ester tycker inte det är så roligt att leka ensam, så ofta blir det pappa-lek.

Jag skrattade så jag fick tårar i ögonen då Ester försökte förklara sin nya lek. Jag satt på golvet och skulle köra hennes plastbilar mot henne, och då skulle hon hinna springa bort och ställa sig på fällen vid puff-kudden. Ester sprang och vann och jag ville få reglerna förtydligade...
"Alltså, jag ska köra bilarna på dina fötter?"
"Nej, du ska inte hinna köra på mina fötter"
"Ja, men alltså, det blir ju ingen lek om jag inte försöker"
"Ja, men, det är inte den leken vi leker nu, vi leker att du INTE ska hinna köra på mig och så springer jag" (förenklat i efterhand).
Vid det här fallet började skrattanfallet och Ester klev upp i mitt knä lite moloken och sa:
"Jag skrynklar ihop dig, sluta skratta" (hon menade att det blev så många rynkor i mitt ansikte då jag skrattade, och då ville hon släta ut mig...inte skrynkla).
Det hela slutade i alla fall med att jag rullade bilen mot Esters fötter, då jag träffade så vann jag, då Ester hann springa iväg så vann hon. Sen fick jag blunda och hålla fram handen och försöka identifiera olika leksaker som Ester la i min handen.

Så måste jag ju också få skriva av mig om vad som hände i fredags...
Ester kom hem ifrån förskolan. Jag frågade: "Ester, vad har du ätit på dagis idag?"
"KOVR!"
"Jaha, vad mer då..."
"Öhhh, nej inte kovr, potatis, grönsaker och... puff-kuddar."
"Puff-kuddar?"
"ehhhhm, PANG!-puffar!"
"hehe, menar du pan-biffar Ester?"
Så fortsatte hon med några fler kombinationer som jag inte kommer ihåg, ungefär puff-pangar...

*ler

Ester berättar saga för mamma

"Det var en gång en apelsin som hette Bert som var instängd. Sen kom jag och öppnade. Men! Det var ju ingen apelsin, det var Tramsbollen!"

Så kan det gå när Ester stoppar ner sin "tramsboll" i ryggsäcken och sen får fabulera fritt. Apelsinen/tramsbollen var instängd i ryggsäcken, som hon alltså kom och öppnade för att släppa ut lilla Bert...

En tramsboll är för övrigt en sån här:

Zoobles kallas de och Ester har den längst upp till höger. Eftersom vi alltid har kallat henne tramsboll när hon busar så blev det ett naturligt namn på leksaken (som går att trycka ihop till en boll). Ester har tagit till sig namnet på fullt allvar och tror att den verkligen ÄR en tramsboll...

Nu går sista visan

Döm om min förvåning när Ester gick omkring och sjöng den här lilla sången på kvällskvisten:

Nu går sista visan,

dej vill jag sjunga för,

vi behöver varandra,

du och jag och dom andra,

som står utanför.

Låt den sista strofen

bli till en sång vi minns,

tack för att jag får ha dej,

tack för att alla finns.

Inte vad jag förväntade mig av en treåring. Och sen den självklara frågan: Mamma, vad heter dom som behöver varandra? Började rabbla alla namn jag kunde komma på och när jag missade någon så fyllde Ester i...

Godmorgon

Nog för att Ester alltid har varit ganska morgontrött av sig, men jämfört med sina föräldrar är hon nog ändå den piggaste i familjen. I morse var hon således betydligt mer vaken än sin pappa när han skulle göra frukost, vilket resulterade i att Ester stod och slog på Axel med en plastflaska, för att få all uppmärksamhet hon tyckte att hon förtjänade.

A (ändå på hyfsat humör): Sluta slåss. Man kan säga "Godmorgon pappa, trevligt att se dig" istället.
E (i ett försök att repetera vad pappa precis sa): "Godmorgon pappa, jag vill inte se dig!"

:)

Nationaldagen "firar" vi med att Axel & Ester åkte till stan för att byta/handla lite grejor, medan jag sitter hemma o tar det lugnt. I eftermiddag ska jag o Ester iväg på picnic och då är det Axels tur att ta det lugnt. Vad är det ens som gör att det är just 6e juni som är vår nationaldag?!

En dag på Junibacken

Ester har sitt eget lilla sätt att spela memory.

Igår, Axel och Ester håller på att vända ner alla brickor för att påbörja spelet.

A: Men! Tittar du på bilderna innan du vänder dem?
E: Ja, så jag kan veta var de är sen!

Idag, osäker på exakt vad som hände.

A: Du fuskar ju!
E: Ja, jag fuskar hela tiden!

Hon fuskar ju ärligt i alla fall :)

Vi har tillbringat dagen på Junibacken, eftersom det var planeringsdag på dagis. Om Ester hade fått bestämma hade vi nog aldrig åkt därifrån... Vi började med att se en liten pjäs om Pettson och Findus, sen fick hon röja runt bäst hon ville i Jan Lööfs skrotupplag och Villa Villekulla, tills det var dags att åka Sagotåget genom Astrid Lindgrens värld(ar). Just tågresan (eller snarare linbanan) var lite läskig bitvis, förbi Ronjas vildvittror och draken Katla, men Ester tittade fascinerat på allt som fanns att se. Efter lite lunch fortsatte röjandet i Villa Villekulla och sen avslutade vi eftermiddagen med en improviserad teater-sagostund med Bockarna Bruse. Allt som allt en bra dag för lilla Struten, som somnade gott i bilen hem. Underbart att sova middag i 45 minuter, mindre underbart när det är dags att sova i kväll kan misstänkas...

Och Axel körde hela vägen till Junibacken, utan att knappt veta var det låg. Han klarade Wenner-Gren Center, Sveavägen, Hamngatan och Strandvägen utan större fadäser, duktig pappa :)

Nu ser vi fram emot att helgen innebär Axels sista jobbpass innan två månaders ledighet. Hurra!