torsdag 29 september 2011

Nöffetöppe del 2

Det här inlägget har egentligen ingenting alls med nån Nöffetöppe att göra, utan är mer tänkt som en uppdatering av hur det går med Esters tänder: Hon behöver inte operera bort nån. Iaf inte som det ser ut just nu, peppar peppar... Ärret på hakan mår bra och Ester bryr sig inte så mycket längre.

Nöffetöppe

"Det här är min Nöffetöppe", sa Ester... och höll upp sin lilla kanin.
Här om dagen sa hon "Nyckelkorre" åt en fisk... KREATIVT!

Både farfar och farmor har varit här och hälsat på var för sig denna månad.
Av farmor fick Ester en ny docka, Fifi, som Ester brukar titta på ibland på TVn.
Av farfar fick Ester ett pussel, ett pussel för 5+ åringar på 60 bitar. Som Ester klarade av att lägga själv ;) Det var en bild på Esters favoritbilar, Blixten McQeen och Bärjarn.
"Pappa, du är Bärjarn, jag är Blixten McQeen och mamma är igelkotten".

:P undrar jag vilket djur som får ett nytt namn härnäst.

tisdag 27 september 2011

Ett nytt djur

Ester hittade på ett nytt djur i eftermiddags: Nyckelkorre. Jag antar att det är nån blandning mellan nyckelpiga och ekorre? Skulle vara intressant att se en nån gång... Hon kom på det när hon såg sina fiskteckningar som hon gjorde i helgen, de ser lite ut som nyckelhål... Eller nyckelkorrar :)

söndag 25 september 2011

Just nu...

...shoppar vi på Gina Tricot...

torsdag 22 september 2011

"Ge mig ett ...elefant!"

Senaste nytt

Nästa vecka ska vi få tid för operation för att ta ut tanden :-(

onsdag 21 september 2011

Mamma, pappa, barn

Hej hej, ikväll leker Ester "mamma, pappa, barn" med mig.
Lilla dockan är mamma, jag är pappa och lilla bollen är bäbis. Ester verkar vara någonslags samordnare av något slag. :)

Här kommer bilden som Ester ritade efter att hon varit på akuten och fått plåster på hakan.


Intressant med en tvåårings sätt att hantera sina tragedier, ni läste säkert hur hon talade om för nallen om sin olycka innan hon somnade samma natt. Ha det gott!

söndag 18 september 2011

PS

När vi kom hem ritade Ester en JÄTTEFIN teckning, ett tydligt ansikte med två ögon, hår - och plåster på hakan. "Där är plåster" sa hon och pekade. Nån dag när den är inscannad ska ni få se!

Örebro universitetssjukhus - en rapport från insidan

Ibland gör mammahjärtat lite extra ont. Det kan vara när barnet snubblar pladask och får sommarknän, när de har feber eller när de är jättetrötta och inte orkar nånting. Eller när de ramlar ner från ett bord, får ett jack i hakan och måste åka till akuten. Just idag har vi råkat ut för både nr 1 och nr 4. Snubblet och skrapsåren kändes väldigt sekundära på eftermiddagen, när E helt plötsligt ramlade och slog upp ett jack som såg ut som en extramun på hakan. Eftersom vi befann oss utanför Lindesberg så var Örebro närmsta sjukhus, så dit for vi och hamnade på akuten. Som tur var behövde vi "bara" vänta 1½ timme... Och som tur var så fanns det ett speciellt barnväntrum med leksaker o böcker, så vi läste både om David & Goliat och Lotta på Bråkmakargatan i väntan på vår tur. Och hann leka lite med tågbanan och bara slötitta på SVT Barn. Läkaren ville egentligen limma, men det ville inte E så hon samarbetade inte och det slutade med att han tejpade ihop hakan istället. E var I N T E nöjd... Skrek och grät och ville bara kramas. Uskan som assisterade var inte så jättepedagogisk heller, "Nähä förstår du, det här gör inte ont, nu skriker du bara för att luras". Ja, eller för att hon tyckte det var en otäck upplevelse? Eller för att det kanske gjorde ont när de klämde ihop hakan? Vad vet jag... Eller hon för den delen. E pratade ju iaf inte mycket inne hos doktorn. I själva verket öppnade hon knappt munnen alls och allra minst när doktorn bad om det för att få titta inne i munnen också, vilket resulterade i att vi inte upptäckte den spruckna tanden förrän det var dags för middag hemma i Uppsala. Så imorrn får det bli en tur till tandläkaren också. Under tiden jag gjorde i ordning välling i köket så gick E och la sig i sängen och jag hörde hur hon berättade för Lilla Nallen att hon hade gjort illa sig och hade ont i tanden... <3 Skrutt <3

tisdag 13 september 2011

Byte

Mamma kom hem sent från träningen så Ester o pappa hade redan hunnit äta middag. Mamma gjorde i ordning lite pesto-pasta, skinka, tomater o fetaost. Medan hon hällde av vattnet från pastan tog Ester en tomat från hennes tallrik, tog en tugga och frågade "Får jag äta den mamma?"... Sen tog hon skinkpaketet från bordet och sprang iväg med det till diskbänken. Mamma tog tillbaka det till bordet och åt lite mat, med sällskap av fina familjen. När hon hade ätit klart tog Ester skinkpaketet igen och sprang iväg med det till diskbänken en gång till. Pappa tyckte inte det skulle vara där så han erbjöd att hon kunde få bära bort hans tallrik till bänken istället, mot att hon tog tillbaka skinkan. "Ja, byt med pappa" sa pedagogiska mamma, varpå Ester stoppade in hela skinkpaketet i munnen. "Vad gör du nu?!" undrade båda föräldrarna. "Mamma, du sa ju byt..." svarade den förvirrade dottern som tyckte hon hade gjort precis vad mamma bad henne om... Fick förklara innebörden av ordet byt och förtydliga ljudskillnaden mellan byt och bit innan hon tog tallriken och gick med den till bänken istället. Inte lätt med språkutveckling alla gånger.

måndag 12 september 2011

Bilder


Så här såg det ut när jag kom hem idag. Pappa och Ester har varit lediga idag... Ester skulle tydligen "städa!" och rev ner alla leksakerna på golvet. Städning är ett tvetydigt begrepp tydligen...

När jag bad Ester hjälpa mig att städa satte hon sig demonstrativt i mitten och lyssnade på Kråkradion istället (detta eländiga program...)

Så jag fick städa själv. Så här såg det ut när jag var klar och nu sover hon sött i sängen. Detta är bara ett litet bildbevis på att det inte BARA är pappa som städar här hemma, även om han själv gärna hävdar det emellanåt. Han låg nämligen och sov när förvandlingen skedde...


Det är tur hon är söt vår lilla prinsessa... Ovan som brudnäbb i väntan på vigseln och nedan redo för 30-talsfest i Göteborg.


resonemang med sig själv

"...alltså, det är helt otroligt. Det funkar inte". Ester sitter själv inne på sitt rum och bygger med lego ;) - rätt skön svenska för en 2,5 åring.

fredag 9 september 2011

Berg- och dalvana

Titeln för inlägget är taget ifrån sånggruppen KENT. Men då KENTlåten är ganska mörk och tragisk så syftar Esters dalvana till det mer mildare hållet. Men i-och-för-sig, det har varit lite tragiskt för pappa på sistonde. Ester har tjatat om mamma då hon kommit hem från dagis, gråtit sig blå i ansiktet då det inte varit mamma som skulle ta nattningen och suttit och demonstrerat angående att mamma redan gått till jobbet på morgonen. "Mamma, jag vill gå till mammaaaaaaa...".

Men som tur är går det i vågor. I morse vaknade jag av ett stort leende. Ester låg och viskade saker som jag inte alls förstog mig på och verkade helt OK med att det bara var pappa kvar i sängen då hon vaknat. Då jag frågade henne om vi skulle gå upp till pottan så sa hon: "Inte ännu", och så klättrade hon upp och la sig tvärs över bröstkorgen på mig. Hon skulle tydligen titta på klockradion vad jag förstår. Jag lutade mitt huvud mot hennes rygg och myste lite, men då: "Inte ha huvudet! Då blir jag läskig och tar dig!" ...och så blev Ester läskig och tog mig fast jag tog bort huvudet. När hon blir "läskig" så biter hon ihop och sträcker fram händerna som två klor framför sig...ganska läskigt faktiskt.

Så kommer vi äntligen till badrummet och pottan. Då ser ester att någon skrivit på spegeln (komihåg för packningen till vår lilla helg-resa). "Vem har ritat på spegeln? Det är AJABAJA!". Ja, det ska man ju inte göra försöker jag hålla med... men nu är det bara mamma som skrivit lite till pappa så jag ska komma ihåg allt det där, fortsätter jag. "Det får hon inte göra, AJABAJA mamma!".

En positiv trend, eller vana, som Ester är inne i nu är att hon äter mycket mer än förut. Säkert tre gånger så mycket som under sämre dagar.

Nu ska jag gå och packa inför Göteborg. Tjipp!

PS. Våran hemtelefon är bortkopplad mestadels så det finns ingen anledning att ringa till den längre. DS

lördag 3 september 2011

Palusell

Några guldkorn från den senaste tiden:

"När pappa blir tre år kan han åka palusell och flygplan. När han blir tre år. Och jag kan också åka palusell när jag blir tre år, jättestor palusell!" (Sen visar hon med hela armarna hur stor den där "palusellen" är...)

"Palusell" har för övrigt varit MYCKET uppskattat i sommar, nästan roligare än djuren när Ester har varit på diverse olika djurparker. I Umeå försökte hon tjata till sig att få åka flera varv och när vi gick förbi Gröna Lund för några veckor sen tittade Ester storögt på både slänggungorna och bergodalbanan. Men dit bestämde vi att man kan gå när man är tre år. Därav citatet ovan.

Scenariot: Ester har druckit mjölk i vardagsrummet och tänker sätta glaset på skrivbordet där pappa har sin dator.
Mamma: Ester, sätt glaset på bänken i köket istället.
Ester: Jag kan sätta det här istället (går till vardagsrumsbordet med glaset) så kan pappa ta det sen!
Efter några om och men så går hon dock med glaset till köket och sätter det på diskbänken. Bortskämd? Ja, en del. (Eller "bortkrämd" som hon säger själv. Bortskämd, bortskrämd, same same?)

Apropå orena uttal så försökte Ester prata om en viss favorit i somras, men mamma fattade ingenting när hon pratade om "Bliskmakrin". Diskmaskin? Nähä, inte det. Bliskmakrin... Jahaaa, BLIXTEN MCQUEEN, såklart... Från favoritfilmen Bilar. Kachika, kachika!

Idag har Ester hängt med morfar när mamma, mojje, moster Pilla och morbror Knots Linda sprang Tjejmilen. Det gick bra, både för Ester och alla andra... :) Mamma sprang runt på 65 minuter, inget personbästa men en ok tid ändå. Ester lärde sig ett nytt ord: BajaMaja. Det använde hon sen på kvällen när mamma gjorde nåt som Ester inte tyckte var rätt: Ajabajabajamaja! :) Tyvärr var inte kameran med under dagen, men en annan dag kanske ni kan få se när världens sötaste var brudnäbb förra helgen.