Kyckling

En sån här fin påskkyckling lämnade jag på dagis i morse :-)

Hugga i ryggen

Hej hej, fyraårstrottset är i full gång och det är mycket tjat här hemma igen. Men som tur är så fungerar läggdags gallant, så jag tänker att detta ändå inte är lika jobbigt som när hon vägrade gå och lägga sig.

Men Ester är ju för underbar mitt i alltihop. Som när vi hade varit i Sthlm och hon sitter och försöker trösta sin bror i baksätet, i bilen. Sibbe gråter (han är för trött helt enkelt). "Sibbe, du är älskad, du är värdefull", och så försöker hon trösta honom och klappa honom. Fint.

Eller som när vi gick och lade oss för ett gäng kvällar sedan. Jag lade mig till rätta i hennes säng och sträckte ut mig. Plötsligt högg det till i ryggen och jag kved till..."ajajaj".
"Vad är det pappa?"
"Nä, det högg bara till lite i ryggen, ingen fara"
"Åhhhh", Ester ligger och tittar upp i sin sänghimmel, efter ett tag fortsätter hon.
"Men, det är väl ingen fara pappa?"
"Nej, det har nästan redan gått över, varför tror du det är farligt?" Jag märker att hon ser lite orolig och spänd ut...
"Men, det kanske är en fluga eller nått..." (Aha, Ester fastnade på ordet "HÖGG").
Båda ler brett.
"Nej, det var ingen fluga Ester, och om det hade varit det så hade det inte varit farligt ändå"...

Skridskoprinsessan

Idag har Ester glassat runt på isen. Hon har åkt baklänges, skjutit bandyboll med klubba ståendes och åkt ÄNDA BORT TILL VÄSKAN! - själv. Det var lite osäkert först, men det märktes att hon tog till sig av uppmuntran. Jag tror att hon insåg att man blir bättre och bättre på nya saker bara man försöker. Det var ett riktigt pappa-moment.

Citat ifrån förra veckan:

När jag blir stor ska jag bli en jättestor prinsessa...och jobba på en bondgård.

Lite ditt och datt om allt och inget

Igår passade jag o barnen på att njuta av det vackra vädret medan Axel sov efter jobbet. Planen var lekpark, skridskor och sen ICA på vägen hem. Jag gick ett par meter före med barnvagnen och Ester gick bakom och tittade på allt spännande (?) grus och vad det nu kan ha varit mer. Tittade ner i backen gjorde hon iaf. Plötsligt hörde jag en klonk bakom mig, vände mig om och såg Ester ligga på marken. Då hade hon gått med huvudet före in i bommen som hindrar bilar från att köra in på vår gård, smällen var så pass att hon ramlade raklång bakåt och där låg hon och såg förolämpad ut i nån sekund innan hon övergick till att vara ledsen.

Efter middagen idag serverades det chokladpudding. När Ester hade ätit upp sin tilldelade portion bad hon om mera, vilket jag sa nej till. "Då ope-vi-re... ope-jag-re... ope-vi-re... då får vi operera min mage så jag kan äta den igen!"

Apropå mat så var jag o Ester på Gränby för nån vecka sedan och shoppade/åt lunch. Vid ett bord i närheten av vårt satt ett par män i 40-årsåldern med nån form av passerkort på sig. Ester viskade till mig "Titta mamma, de har sina prislappar kvar!" :)

Ja, det var bara det för nu.

Pelle Svanslös

Vi tog en tur till Pelle Svanslös hus idag, jag o barnen. Synd på solskenet utomhus, men Ester var lycklig som få när hon fick leka loss med kompisarna där. Det blev en heldag, kom strax efter att de öppnade och åkte när de stängde... Under den tiden hann hon med sångsamling, teater, sagostund (fast den var inte tillräckligt spännande...) och skattjakt. På frågan vad som var roligast under dagen så svarade hon att det roligaste var att gunga i repet som ni ser på den nedersta bilden... Smaken är som baken! Hon somnade iaf som en klubbad säl nu på kvällen.

Doktor Ester

När doktor Ester ställer diagnos kan det låta så här:

"Hjärtat är ganska bra men blodsockret håller på att ta slut. Men om du bubblar lite med den här *plockar fram såpbubbel-pinne* så blir det ganska bättre!"

Ester är för övrigt den enda i familjen som inte varit sjuk den senaste veckan. Med två sjuka föräldrar och två pigga barn har helgen varit rätt spännande. Tålamodet har inte varit på topp om man säger... Men vi har överlevt allihop! Nu hoppas vi på bättre dagar framöver så att vi kan njuta av våren som lurar runt hörnet.

The lunch that failed.

Oj oj oj...idag är det lördag, så jag och Ester beslöt oss för att nöjes-shoppa lite och kombinera detta med lunch på max. I och för sig så finns det ingenting som heter "NÖJES-shoppa" i min värld...och i Esters finns det bara "tramsa omkring-shoppa" 24/7.
Efter mycket om och men så kommer vi äntligen fram till max. Ester springer och leker och jag går och beställer. Men när jag kommer fram till drickat så inser jag att jag glömde beställa mjölk till henne, "jaja, det får bli någon special dag det här", tänker jag. Ester kommer och sätter sig, lycklig över sin apelsin dricka. Då Ester måste äta en del hamburgare innan hon får strips och dricka så sätter hon i full gång. Men efter bara ett par ordentliga tuggor så tappar hon hamburgaren :(. Hon blir besviken och jag tar upp den och springer fram till disken, expediten är snäll och ber mig vänta på en ny. Medan jag väntar så tittar jag bort mot Ester som nu sitter i full gång med att dricka Fanta och äta strips. När vi väl får hennes nya hamburgare så vill hon inte ha den (mån tro mättad av all dricka och strips?). Men hon börjar kämpa på igen då hon vet att det inte blir något lördagsgodis ifall man inte äter ordentligt först. Efter ett par tuggor så TAPPAR HON DEN OCKSÅ! :( Sen tar hon sugröret i munnen och lutar muggen för att dricka.... så att hela hennes klädsel blir full med Fanta. Efter det så råkar hon drälla ner muggen på golvet med, och pappa kan inte hålla sig för skratt då han försöker trösta. Japp... hon fick hur som helst äta sitt lördagsgodis efter middagen istället, en middag som hon åt upp ordentligt.