Esters hörna: Vem är du då?

Det har varit en fantastisk vecka mellan första och andra advent! Jag o Ester har myst, handlat julklappar, promenerat och bara njutit av livet. Iaf efter att vaccin-biverkningarna avtog... Igår var vi på julmusikal i kyrkan, Ester var helt såld på all musik och stod upp i knät på mig och dansade, dirigerade och såg lycklig ut. För första gången på 10 månader så kunde både jag och Axel sitta hela mötet igenom! Ester somnade till slut i famnen när hon hade tröttnat på att dirigera kören. Efter mötet bytte Axel blöja och på skötbordet hände nåt fantastiskt lustigt som egentligen han borde berätta om, men han ville helst inte ens lägga ut det på bloggen, så here goes i andra hand... Scenariot är alltså Ester på skötbordet och Axel i färd med att byta på henne. Följande dialog tog plats:

E: "Mamma"
A: "Nej, jag är inte mamma, mamma är därute och väntar på oss"
E: "Vemduda?"
A: "Jag är din pappa..." (tack för den!)
E: "Heddå"

Vad säger man. "Vem är du då?" Så klart att inte en 10-månaders egentligen menade att säga så, treordsmening och allt, men ljuden som kom ut ur munnen lät så... Jag kan inte annat än skratta åt det! :) Och idag kom nästa fantastiska citat ur samma söta mun. Jag pratade i telefon med Axel när han var på väg hem. Vi diskuterade julklappar och jag sa att jag hade köpt klart julklappar till honom, varpå Ester utbrister "Tidejja", (Till dig ja - men jag ska ha fler!) Både jag och Axel skrattade högt och Ester såg ut att fundera på vad vi hade så roligt åt.

Nu är klockan snart halv tolv, jag och Ester har vart på julfika hos ett par vänner i kväll och nu hoppas jag att hon somnar snart. Imorrn börjar vi med 5-minutersmetoden för att lära henne att somna själv, inte bara sova själv... Men den förutsätter fasta tider varje kväll, så det är inte läge att börja en kväll som denna när hon gick o la sig efter 23...

Lägger till en liten bildkavalkad och sen måste jag gå o se vad det är med gråtis därinne...