Sedan mitt och pappas förra inlägg så har jag varit lite hängig. Det är svårt att förklara varför då jag inte kan prata, men alla har väl mer eller mindre bra tider. Kanske är detta min första livskris. Kvällen då jag och pappa satt här och skrev framför datorn så vägrade jag att äta. Jag har ju också rätt att leva efter min fri
a vilja, tänker jag. Men det blev inte så bra den kvällen. Det slutade med att pappa pratade i telefonen med nån tant på "sjukrådgivningen" eller vad det heter. Hon var dum och tykte att mamma skulle komma hem ifrån jobbet.
Men det blev ju bättre igår, då var faster här med hennes Anders. Vi gick en lång promenad i solen och så åkte vi och bowlade. Pappa vann.
Jag funderar på att bli lite gladare snart igen, men jag har inte riktigt bestämt mig. Nu tänkte jag hur som helst lämna över tangentbordet
till pappa.
Dagens funderare:
Ja, visst är det bra att ha en liten bäbis att gömma sig bakom. Ett litet oskyldigt "alter-ego" vid tangentbordet som gör det möjligt att skriva om sig själv i tredjepersons-perspektiv. Det kanske inte skulle hålla så bra i en domstol, att skylla på sin lilla dotter då man gjort något dumt. Men det är ju faktiskt så att hon ger mig en helt ny roll i livet, som pappa alltså. Då någon eller något blir jobbig(t) så är det bara att anamma sin papparoll och fokucera på Ester istället. "Ester behöver en ny blöjja" - det är den perfekta ursäkten för att få gå iväg en liten stund för sig själv och samla kraft. Nu kanske du undrar vad det är som jag måste samla kraft till? Ja, det är en väldigt bra fråga eftersom det ända jag lägger kraft på för tillfället är att ta hand om Ester - vilket i sig blir motsägande då jag går iväg MED HENNE och byter blöjja i kraftsamlingen. Men vissa människor är mer socialt utvecklade och anpassade än andra. Jag är en sådan person som blir så full av tankar och intryck av ett 5 minuters samtal så att det tar mig en halvtimme att processa informationen av det. Det kallas att man är introvert tror jag. Därför kan det vara bra att ha en ursäkt att få försvinna ett tag och hämta andan då det blir för mycket människor och prat runt en. Ska du ha ett vättigt svar av någon som mig så får du vänta tills jag tänkt igenom det tillräckligt länge. Nu när jag tänker på det så kanske det är DÄRFÖR man skaffar sig en blogg!? För att på processa alla sina intryck i sin egen takt och samtidigt kanske visa andra att man faktiskt inte är så puckad som man verkar då man träffar dem?!
Nu är jag gladare! /Ester
Dagens tips:
Tidningen LARSON har gjort många dagar i mitt liv en aning lyckligare. Det som är bra med skämt är ju att de är långlivade, en skämttidning håller ju liksom längre än en nyhetstidning. Därför gör det ju inget om man köper begagnade LARSON som man inte läst förut. Som tur (för mig) är så finns det en butik i stan som säljer begagnade LARSON. Har man inte sådan tur så får man offra en fin-middag på prenumerationen:
Dagens djupdykning (med D):
Angående det förra inlägget kanske jag bör förtydliga att jag inte har emot homosexuella personer, utan i så fall bara det de gör. Men speciellt nitisk är jag inte, sexualitet är inte något enkelt och jag är mest bara glad att jag inte har liknande drag (eftersom jag inte tror att det är Guds vilja). Här kan göras en sido-dykning om vad jag tror att den är, men inte idag.
En mycket vis (delvis mycket vis, biland) person lär ha sagt något i stil med: "I Sverige ska alla få ha religionsfrihet, men det ska bestämmas vad religionen får innehålla". Ja, det finns ingen religionsfrihet i Sverige, det är bara en stor myt. Man kan inte hävda att någon är fri att yttrycka vad den tror på om man samtidigt försöker ändra de saker som uttrycker tron. Om kyrkligt giftemål nu är en kristen "ritual", är det inte då de kristna föreskrifterna som bör prioriteras?
Kalla det vad du vill, men det blir ju bara drygt om du använder samma ord som kyrkan gjort sedan den grundades (äktenskap).
Ha det gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar