Vardagsdramatik

Igår (tisdag) stod julpyssel och sedan storhandling på agendan. Julpysslet gick bra, även om det mest blev mammorna som pysslade medan barnen stojade runt... Storhandlingen med familjen på Ica Maxi fick en dramatisk vändning när Ester helt plötsligt fick för sig att dra iväg själv utan att någon förälder hann med! Efter att vi båda turats om att springa runt i affären utan att hitta henne gick jag till informationsdisken och bad dem ropa efter henne och se om någon annan kunde se henne. När den snälla damen i infon beskrivit Ester tog det inte många sekunder innan en av hennes kollegor kom med en glad Ester i handen - då hade ungen sprungit iväg till leksaksavdelningen, diametralt helt andra änden av affären än var vi befann oss från början! Där hade hon hittat två hundar som hon lekte med. Jag påtalade att det inte var okej och att jag blev orolig när jag inte kunde hitta henne; "Men hundarna ville inte att jag skulle lämna dem mamma!" - inte minsta lilla förståelse för allvaret i situationen. När jag hämtade Ester på dagis idag kom dessutom personalen och frågade om det var sant som Ester berättade på samlingen, att hon sprang bort på affären igår... Kände mig som världens sämsta förälder! (Elaka kommentarer om den saken undanbedes.) Men fröken berättade också att Ester hade sagt att hon aldrig skulle göra om det för mamma blev ledsen... Således en lycklig upplösning på ett stort äventyr.