Ja, så såg vår onsdagkväll ut den här veckan. Med föräldrarna intet ont anande i köket så passade Ester på att klättra upp på pappas kontorsstol, dagen till ära i närheten av vardagsrumsbordet (fråga inte hur den hade hamnat där...) Tyvärr gick inte äventyret så bra, Lillskrotan ramlade från stolen och slog i näsan i bordskanten med näsblod och många tårar som följd. Jag tror faktiskt aldrig jag har sett henne gråta så länge för att hon har varit lessen! (Inte ens för att hon har varit arg). Näsblodet gick över rätt snabbt, men ett dygn senare är näsan fortfarande svullen och lite blåslagen. Hon hade visst haft en släng av näsblod på dagis idag också... I morse när hon gick igenom vardagsrummet pekade hon på stolen och sa "tolen, lalla, näta" (stolen, ramla, näsa), hennes sätt att berätta vad som hade hänt... Traumabearbetning på hög nivå ;)
Snart är det andra advent, då kan vi tända "tå ljuten" i staken. Sen är det snart jul och inte en enda julklapp har jag köpt än... Dags att börja!
2 kommentarer:
Stackars mormors sockerärta.
lilla pluttan då...:) eeeeccchhhh......;)
Skicka en kommentar