plask!

Hej hej. Då Esters arv från mamma visat sig på alla möjliga konstiga sätt på senaste - som t.ex. den långarmade noshörningen då hon blir kittlad - så har jag (pappa) letat lite extra noga efter fler likheter mellan mig och Struten. Idag har jag hittat en ny likhet:

Jo, vi gillar att vara ute i regnväder båda två (kanske mest för att Ester gillar att vara ute - "period"...men...). Det gick nästan inte att få hem henne efter att vi varit borta på affären och köpt Keso till middagen. Hon skulle gunga och undersöka klätterställningar, hälsa och prata med folk och fä, ta av sig och ta på sig både mössa och regnkläder men framför allt plaska i alla vattenpölar som hon såg... om det inte låg gamla äpplen eller kottar i förstås (för dem snubblar man på då man är en liten Ester).

Så, när vi kommit hem ungefär en timma efter beräknad tid så började hon leka med plastsälarna som brukar bo i badkaret. Men det var inte bara den vanliga leken - att kasta runt leksakerna tills de försvinner på ett eller annat sätt - utan mer som äldre barn. Hon pratade med dem och åt dem och kramade den blåa lite extra mycket... Då jag tittade fram vid ett tillfälle såg det ut som om hon försökte förklara för de andra sälarna något som den blåa sa... ...sen kastade hon iväg dem allihop!