Helgen som kom och gick

Jahaja, nu har ju Axel redan lovat att jag ska skriva ett inlägg så det är väl bara till att göra det då. Helgen som gick var fullspäckad av aktiviteter, bilder kommer kanske några stycken senare men Axel har ju lagt ut bilder för bara en liten stund sen om ni scrollar ner, så ni får njuta av dem så länge.

I lördags packade vi in oss allihop och en resväska i bilen och for till Stockholm. Esters kompis L skulle döpas och ha födelsedagskalas, massor av kompisar och goda kakor och bullar, men Ester ville bara ha tårtan. När dopet var avklarat, tårtan äten och presenterna öppnade frågade L:s mamma om Ester ville gå ut och gunga. Ester, som var fullt upptagen med nånting just då, tittade upp och tittade nyfiket omkring sig; "Gung!" sa hon och var redo på två röda. Tyvärr brann ett skrotupplag inte så långt ifrån så det var inte läge att va ute i giftiga gaser... Så vi åkte hem till mormor istället (morfar jobbade) och grillade med mormor, moster, morbror och deras bihang. Jättemysigt :)

På söndagen var planen att gå på Fjärilshuset, men det regnade så ofantligt i omgångar, så jag ville inte ta risken att promenera genom Hagaparken och bli genomblöta. Åkte till Kista och åt äcklig glass istället innan vi skjutsade Axel till tåget så han kunde åka hem. Jag o Ester stannade ett par dagar till.

På måndagen var vi hos Esters lilla vän L igen och lekte hela långa dagen. När vi skulle åka hem följde L och hans mamma med till mormor och åt middag innan de åkte hem och sov. På kvällen gick min mobil sönder så tisdagen fick vi vackert börja med att besöka Media Markt och köpa en ny. Inte riktigt planerat, för att inte säga budgeterat, men vad ska man göra... Sen gjorde vi inte så mycket under dagen, men på kvällen var vi i stan och träffade Noomi som kommit hem från Nya Zeeland tillsammans med sin karl. Hon har varit borta i drygt två år, bortsett från en Sverige-semester förra året, men nu ska de flytta hit igen. Eller, hon ska flytta hit igen och han ska flytta hit... Medan vi (och några andra vänner) väntade på Noomi o Josh passade Ester på att gå sin längsta sträcka nånsin utan stöd, hela 16 steg i rad.

På vägen hem somnade Ester i bilen och sov ca en timme. Strax innan vi var hemma vaknade hon igen och tyckte det var en alldeles förträfflig idé att va vaken till midnatt. Inte mycket att göra åt saken när det blir så där, tur vi är lediga hon och jag :) Men om vi va trötta på henne igår kväll så blev vi desto gladare idag, när hon fick för sig att promenera runt i lägenheten hela dagen. Utan stöd. Se där ja, till slut kom hon igång på riktigt! Axel säger att det är hans bästa födelsedagspresent och jag är ju beredd att hålla med :) Heja Ester!