Full fart framåt!

Hej hej, äntligen ett inlägg av pappa!
Medan pappa nästan gått vilse bland hypotunusor, tangens, potenser och paralelltrapetser så har Ester hållit hårt i mamma. Det är fortfarande som värsta underbara undantaget då mamma är hemma hela dagen, VARJE DAG! Kanske kommer Ester att visa en sådan glädje då pappa kommer hem om dagarna, som den som lyste upp hela rummet efter att mamma kommit hem i forna dagar. Men än så länge så är det mamma som föredras. Det kaaaaan förklaras med att Ester har varit ganska dålig på sistonde... en kväll hade hon hela 38.5 graders feber :(
Om ett tag har vi nog kommit in i rutinerna (äntligen, äntligen, inget fler kvällspass för någon!) och pappa kanske blir mer av en rolig lekpappa än den självklara skugga som han innan varit.

Om inlägget verkar lite flummit så är det p.g.a. det faktum att programmet "Ullared" är på i bakgrundet och psykar mig till döds! Dansbandsmusik, dragspel och konstiga skogsfolk (no hard feelings mormor? :)).

Ester har kommit igång rejält med knäkrypningen. Nu kan man både jaga och bli jagad runt vardagsrumsbordet här hemma, ofta ackompanerat av glädjetjut. Det fattas bara att hon ska koppla den enkla vändningen ifrån ryggliggande till knäsittande för att vara HELT själv"gående".

Appropå gående! Idag tog hon sig runt hörnet på vardagsrumsbordet! YEAY! Det funkar inte utan stöd, men de blir mer och mer oviktiga för hennes små promenader. Hon sätter sig också efter promenader med större enkelhet för varje dag.

Nyss tappade Jess lite kladdkakesmet på golvet. Gissa vem som såg förvånad och glad ut då hon direkt kröp dit och smakade. :)

voff-voff