Det här med språk...

Det är mycket med språk nu. Läsa och skriva och lära sig finska. Jajjemän! Esters lilla dator kan både svenska och finska och när rättstavningen på svenska blivit för tråkig (för enkel?) så ger hon sig på den finska versionen. Igår kom hon och var helt lycklig; "Mamma! Jag kunde stava HUND på det där andra språket! K-O-I-R-A!" Jag blev tvungen att kolla upp det och visst stämde det. Vad ska det bli av detta underverk? :)

Ikväll åkte underverket med pappan till kusinerna i Linköping. Ser med skräckblandad förtjusning fram emot att höra om hennes öden och äventyr på söndag. Det händer både det ena och det andra när Ester och den ett år äldre kusinen är i farten. Senast de sågs klippte de sig i håret så hon inte såg klok ut efteråt. Dessutom tog det tid för luggen att växa ut så att det gick att styra upp den igen. Vad som helst kan alltså hända i helgen...

Stadmusen och lantmusen

Storstads-Ester har höga tankar om moster som flyttat hem till sina småländska rötter:
" Jag tror INTE hon har nån dörr, för hon bor ju i skogen och skogen har inga dörrar..."

"Hon har nog ingen dusch heller. Fast hon kanske har köpt en. Men det är nog för dyrt."

Och när jag nämner golvet hos moster P så ser Ester helt förnärmad ut:
"Det är ju gräs! Hon bor ju i skogen!!"

ADHD, episode 47

I torsdags var Ester hos barnläkare, som var på vår och psykologens sida - det är inga fel på henne. Psykologen kallar henne överintelligent och understimulerad, läkaren uteslöt det ena efter det andra på sin lilla lista. Han menade snarare på att det är det svenska samhället som är för fyrkantig och Ester passar inte in i mallen för att hon är intensivare än gemene man (barn). Så, ingen diagnos och ingen vidare utredning.

Skönt.